A new day begins

Åh, vad underbart det är att vara ledig!

Fast för mig är det banne mig farligt att få lediga dagar, för jag njuter så mycket av att inte behöva jobba att familjen bokstavligen får sparka ut mig genom dörren nästa morgon när det är jobbdags igen! Men men, idag ska jag bara... ha det skönt, så skönt det nu går att ha det i den här värmen. Hur överlever ni solälskare? Värme ska komma i måtta, tycker jag.

Om en stund så ska jag i alla fall köra ner till Allum (Vad underbart det känns att kunna skriva det!) och sätta in lite pengar på banken, och sen ska jag ev inhandla lite påfyllning till mitt "Arvika-lager", som tvål, flip-flops (haha, jag har aldrig ägt ett enda par...) och någon pocket-bok, för Sarah var snäll nog att påpeka att mina feta, inbundna böcker knappast kommer överleva en vecka i tält :(

Åh, och sen ska jag hämta ut ett paket från Nelly också! I vanliga fall brukar jag inte handla där, för deras kläder är inte riktigt "min stil", men de sålde en supertuff bikini (svindyr var den dumt nog också), och jättesöta innetofflor som jag tänkt ha i England, för där fick man tydligen inte gå runt i strumpor inne på skolan?
Appropå ingenting, så är föressten Good Charlotte bästa köra-bil-musiken någonsin! Min besatthet med dem gick visserligen över vid 14-årsåldern, men skivorna har jag allt kvar, och det finns ingenting som passar bättre i grandparentsen's skivspelare än GC <3  Bortsett från att jag är så fokuserad på musiken att jag glömmer hålla koll på stoppljus och cyklister....

Jaja, catch ya'll later!

<3 Cadie

Mon dieu!

Herregud, idag känns det som allt varit helt galet! För er människor som kan hantera mer än två happenings på samma dag så framstår nog inte mina små vardagsäventyr som något speciellt (FASEN vad svårt det är att fokusera på att skriva när Stefan sitter i vardagsrummet och sjunger med till Allsång på skansen!), men mitt stackars huvud är helt snurrigt. Innan jag "berättar", så ska alla dock veta att jag är så himla GLAD, hur trassligt jag än må framställa dagen ;)

Jag började 2009's 23 juli med att dra mig ur sängen kvart i fem i morse för att åka ut till Marstrand och jobba. Även när jag struntar i att sminka mig och ta på mig ordentliga kläder så behöver jag minst en och en halv timme för att komma iväg, så det blev stressigt till bussen (som för övrigt gick 06.05). Vad gör alla människor uppe vid den tiden egentligen? Nästan hela bussen var full, och alla kan ju inte vara så dumma att de pendlar till Marstrand?

Väl på jobbet så började jag med det vanliga, plocka runt lite grejor, köra in bake-off bröd i ugnen, äta godis och allt annat trevligt man kan hitta på en ö i en liten livsmedelaffär klockan åtta. Jag var ganska occupied i huvudet, för kvällen före hade x antal av mina kompisar whinat på mig om varför jag inte skulle med till Arvika (Recap: Jag tjatade skallen av min bästis Sarah för att hon skulle få in mig som funktionär, hon lyckades, sen började jag jobba, försöka ta körkort = "panik! kommer inte kunna åka till Arvika!), och trots att jag tyckte jag fattat ett "smart" beslut att inte åka med, så blev jag jättenere. Så i morse gick jag i alla fall runt och planerade hur jag skulle fråga Peter om att få vara ledig i en vecka - det var hur jobbigt som helst, för jag var säker på att han skulle säga nej! Men tror ni inte den underbara människan sa ja, så nu kan jag åka, och det känns så otroligt kul (missbruk av utropstecken?)! Den kommande lediga tiden kommer därför spenderas på att tvätta, packa, tvätta, planera, packa, och tvätta. The OCD-freak is back, säger jag bara...

Sen så blev jag lite kompis med tjejen jag jobbade med på morgonen, Louise, och hon var hur snäll som helst. Jag måste erkänna att mina fördomar om att jobba i matbutiken istället för i glasskiosken var lite förhastade... för nu när jag har varit där ett tag så trivs jag superbra, om man bortser från pendlandet. Alla är verkligen helt underbara, och till skillnad från glasskiosken så finns det åtminstone EN fläkt i butiken.

Efter jobbet så träffade jag upp Saris, och vi tog en promenad runt Marstrand innan vi slog oss ner på kyrkogården och pratade om Arvika (det blev dock lite kallt i skuggan sen, så då flyttade vi oss till rådhustrappan. De döda kanske inte tyckte om att vi satt på deras "place", vi kanske råkade sätta oss på någon stackars begravd!). Det blev lite snurrigt om vem som ska sova i vilket tält, men det löser sig väl så småningom, I hope.

Jag vill skriva jättemycket mer, men nu kom en sån där "Jävlar vem fan sköt mig med elefantsömn-medel"-våg över mig, så jag kan knappt hålla ögonen öppna. Får skriva sönder er imorgon istället. G'night, babes!

<3 Cadie

Nu jävlar!

Jag venne varför, men jag är på så fruktansvärt retligt humör idag, känner mig förbannad på allt och alla. Lägg till att saker bara ska krångla som vanligt - senast i raden Sims 3 spelet - så blir det typ "röd flagga framför tjuren" effekt.

Sims 3, ja. Jag är ju ett ganska stort Sims-fan, likt min lillsyrra, och av oss två så var det hon som hann till affären "först" för att köpa det. Spelet är tydligen designat så att det ska fungera på både Mac och PC, och eftersom jag inte kan min MAC så bra ännu så tänkte jag att jag skulle prova att installera Nathas Sims för att se att allt fungerade, innan jag köper samma spel själv.

Men tror ni f*n inte att det jävla spelet inte fungerar! Allting går jätte-smooth fram tills fil 486 av 517 (det har hängt sig där så många gånger nu att jag sorgligt nog kan siffrorna i huvudet), då börjar skivan gnälla och installationsprocessen står helt still. Det riktigt skumma är att datorn inte hängt sig - man kan klicka på allt och det fungerar. Så jag googlade lite och hittade en patch på Sims 3 hemsida som möjligtvis kan hjälpa med installationen. Men min syster som jag för tillfället är jävligt förbannad på är så fucking ohjälpsamt bipolär, och det gör mig.... ja, riktigt jävla arg! Hon är tydligen aldelles för glömsk för att komma ihåg registreringsuppgifterna på Sims 3 hemsidan, och det är så fruktansvärt jobbigt att gå in och kolla sin mail och låta mig skriva av dem. Näh, det är mycket lättare att sitta och stenblänga, fnysa, kasta sura blickar och ge falska lösenord till sin mail till storsyrran och sen skita i det. Men ja, tack för den. Jag känner verkligen inget större behov av att bete mig decent själv, när man möts av ett sånt mongo beteende.

Usch, så ska jag upp *trumvirvel* HALV FEM imorgon också, bara för att hinna till fucking kuk-jobbet (mm, herregud vad svärorden börjar komma nu...). I vanliga fall är jag en sån där person som verkligen försöker vara ödmjuk, prata om allt och få fram fredliga lösningar, men jag blir - igen - så jävla arg på hur himla respektlösa alla är mot en. Det märks då rakt inte att folk lever i ett modernt samhälle, de beter sig värre än hjärndöda, överhettade reptiler. Så fuck you too, världen. FUCK YOU.

RSS 2.0