Mami (ropar ifrån köket): "Vet du vad Stefan? Imorgon ska Dean få en ny box-granne".
Stefan: "Va? Är det sant? Vad är det för en?"
Mami: "En frieserhäst".
Stefan (går förbi utanför mitt rum): "Åh, är det dom där stora svarta? Som har massa hår på benen?"
Jag (viskar): "Hovskägg heter det, Stefan".
Stefan (ropar): "Jag menar, är det de som har så mycket hovskägg, Susanne?"

Asgarv x 2. Guess you had 2 be there.

För bara några minuter sen så loggade jag in på Facebook för första gången på x antal veckor, och såg att jag fått en friend request från Petra, som jag delade rum med under min korta tid på BRS. Självklart gick jag in och kollade på hennes profil, och gissa vad som hände? Jag fick ett helt galet begär efter att åka tillbaka till BRS.

Missförstå mig inte. Jag vet att min "ryggskada" drogs upp för att arbetet var för tungt för den, och under de värsta ögonblicken ville jag bara skrika och gråta. Men för den mesta tiden så var det UNDERBART, och när jag såg Petras foton från BRS så insåg jag plötsligt att jag inte är klar.

Jag ska nog inte ens försöka förklara hur jag känner det - för jag vet att det bara kommer låta helflummigt och helt mongo. Men vad jag ska göra är att gå in för stenhård fysträning och rehab av min rygg, och höra av mig till BRS. Jag tänker inte låta mina negativa tankar, förkärlek för att ge upp och småhandikapp styra mitt liv.

Tydligen så KAN man dricka för mycket kaffe - who knew? Jag önskar i alla fall att jag skippat den där sista latten idag, för nu mår jag pyton och känner det som att jag har en flubber fastmosad i bröstkorgen. Ugh!

Nåja, jag kom åtminstone utanför dörren idag på en något motvillig stadstur med mormor. Missförstå mig inte, jag älskar min mormor, men det brukar alltid sluta med att man är asirriterad, tjafsar och kommer hem skitsur. Idag lyckades jag dock hålla mitt temperament i schack - även om det mormor ibland säger får mig att se rött. Utlänningar borde inte få plugga i Sverige, alla tjocka människor är äckliga och fula, om affärerna inte har precis det hon vill ha är de som jobbar där dumma i huvudet... Ja, ni förstår.

Självklart vinkade en del av mina pengar hejdå också, det går inte att gå ut på stan för mig utan att köpa något. Det hänger ihop med hur min mentala hälsa är för dagen tror jag, för när jag mår riktigt dåligt och har ångest så handlar jag mer i ett försök att dämpa den. Idag var väl egentligen inte en sån bra dag, men eftersom det känns så osäkert med inkomst för tillfället så lyckades jag hålla mig själv någorlunda i schack. Jag köpte i alla fall lite prylar från bodyshop, kicks och akademibokhandeln - saker som alla borde rusa och införskaffa bums :)

Jag tror bilden talar för sig själv...

Cotton Hair Removal Strips - Bodyshop
Läppstiftprov - Bodyshop
Sugaring  Roll on Wax - Body Shop

För er som slipper vaxa och inte har en pappa som bidragit med björnpälsgener, så är sugaring det absolut smärtfriaste - och det bästa är att det även fäster på fjun. As far as wax strips goes, så är de "plastiga" remsorna som följer med i veets vax-burkar helt värdelösa. Hitills har jag klippt sönder lakan och använt, men nu hoppas jag att de här från Bodyshop funkar.

Min dygnsrytm har seriöst blivit helt uppfuckad de senaste dagarna. Nu när jag inte måste gå upp så har jag verkligen fått utlopp för min inre nattuggla och sitter mer ofta än sällan uppe till minst klockan ett. Ibland får jag urges att gå ut mitt i natten också - fast oftast avstår jag dem i väntan på att få en liiiite större vovve i andra ändan av kopplet. Natha's stekspade med spik i är säkert kanon om man är förberedd för attack, men mot de snabba djävlarna hjälper den troligtvis inte.


Dagens/morgonens dilemma, bortsett från superångesten jag slagits med sen i förrgår, är mitt hår. Jag har sålänge jag kan minnas velat spara ut till midjelångt, och nu när håret börjar närma sig övre delen av midjan borde jag väl vara superglad. Men det är så mycket av det! Jag är jätteglad att jag inte har tunnt och flygigt hår som knappt täcker hårbotten, men på sommaren känns det verkligen som att ha på sig en rysk pälsmössa 24/7. Jag hoppas att en toppning och rejäl uppklippning av de översta lagrena gör det bättre (slitet, långt hår måste vara det värsta som finns i hårväg...), men eftersom de flesta frisörer är lömska djävlar som skiter fullständigt i ens önskemål så vågar jag inte riktigt boka tid. Dessutom har jag inte riktigt de tusen spänn klippning av mitt hår går på, så jag kommer troligtvis ta kökssaxen och gå lös vilken dag som helst.

Finns det någon lättskött, rockigare frisyr för långt hår som man inte vill kräkas på efter ett par veckor? I'm all ears!

I suck. Get over it.

However, you might just consider forgiving me after watching this:

Jag älskar min Macbook Taylor, speciellt att han sköter allt tekniskt, som uppdateringar, virusskydd och diskrensning helt på egen hand. Det enda jag behöver fundera över är vilken mindless hemsida jag borde besöka härnäst.

Okej, jag är både fysiskt och emotionellt utmattad. Min sista sovmorgon (typ) innan det blir en vanlig vecka blev såklart förstörd av mitt huvud. Ni vet när man halvvaknar, somnar om, vaknar till igen, somnar om, och är för pigg för att somna sådär djupt men för trött för att gå upp? Jag mår inte bra efter sådana morgonar, och det är en sån jag haft idag :(

Nu är vi mitt uppe i mormors kalas, men min mage är jättearg så jag smet upp på övervåningen en stund och tog ett litet break från allt folk. Daddan och Aida har ändå inte dykt upp än - Jag såg deras bil köra förbi utanför fönstret och sprang ut för någon timme sen, men eftersom den aldrig kom tillbaka så var alla helt övertygade om att jag sett i syne. En halvtimme senare ringde han och sade att de hade kört förbi men åkt hem igen för att komma tillbaka senare när det inte är lika mycket folk. Jag förstår dem, men... ja, det lät lite asocialt.

När jag satt och slötittade på "So You Think You Can Dance?" för ett par timmar sedan så var en av finalisterna en tjej som heter Kayla, och jag blev påmind om ett helt otroligt dansnummer hon framförde på programmet för x antal veckor sedan. Enjoy.

God morgon,

Ikväll har jag varit duktig och 1) antecknat för hand om olika universitet i NYC, 2) arbetat fram en ny tioårsplan och 3) fyllt i ansökningsblanketter till både Komvux och RACE på Irland (lapparna ligger till och med i förseglade, adresserade kuvert!). Man kan inte säga annat än att jag har varit mentalt aktiv i flertalet timmar, men den där jobbiga, anxious-ångest-stress-känslan i bröstkorgen vill inte riktigt ge med sig ändå. Vilken tur att jag inte behöver gå upp imorgon, annars hade jag mått dåligt över att jag inte kommer kunna sova ikväll, vilket equals panikångest x2 och en helt sömnlös natt.

Efter all ledsamhet så behöver jag bli lite glad, och inspirerad av Pat så snokade jag upp låten nedan. Enjoy.

Jag fick nyss ett till mail från Hailie, Ricky och Addie's nya familj. De mår bra och trivs, och självklart är jag jätteglad över att bli uppdaterad. Men... jag saknar dem verkligen så det gör ont. Det känns som om något fattas, eller en bit av mitt hjärta trillat ut. 

Det spelar ingen roll hur gammal jag blir, jag älskar fortfarande gosedjur - och även om jag inte har hela sängen full som när jag var liten så är alla sparade i massor av svarta säckar. Jag köpte till och med ett gosedjur för några dagar sen, en grå ren på Pressbyrån. Dagen efter fick jag syn på två jättesöta terrier-gosedjur (på samma pressbyrå), så idag kom jag hem med dem också.